Och det kom blod....

Igår var det kloklippningsdags igen och min ångestnivå över detta slår marsvinens dito med hästlängder... En halv gurka gick åt för att få dem att glömma bort det hemska och för att jag skulle få se dem lite glada och döva mitt smärtande samvete. Jag vet att det är bra och nödvändigt, okej? Det är bara just det där med att behöva göra göra sina sorkar ledsna och besvikna som känns jobbigt. Om man då dessutom klipper i pulpan, och inte bara EN gång, ja då känns det allt annat än fantastiskt...