fredag 9 april 2010

I tried and I failed...

Jag var i djuraffären idag. Sorkarna har levt på ICA-hö i två dagar och om detta säger de som Crocodile Dundee om den rostade ödlan "you can eat it, but it tastes like shit". I Linköping har jag hittat grönt, trevligt hö på ETT ställe, Djurmagazinet på Tornby. Granngården i Borensberg* och bönder utanför Kvarn, Vikingstad och Linghem* finns förvisso, men är inte särskilt tillgängliga för någon utan bil, tyvärr. Så jag biter ihop om mina moraliska principer att inte stödja zooaffärer som handlar med djur eftersom Bosse bryr sig mer om sin egen mage än moral.

I kön hamnade jag bakom några som köpte en stor (oändligt ful) bur, en påse pellets, hö som skulle mätta mina över en natt och en vattenflaska. När de hade betalat räckte expediten fram en papplåda och sa "och här är marsvinet". Jag har hört dem sälja ensamma djur innan och varit för mesig för att säga något och därför har jag (som den töntige svennebanan jag är) jobbat hårt på vad jag skulle sagt om jag bara vågat i flera dygn efter att tillfället gått förlorat...

När det sen blev min tur utspelade sig följande konversation:
- Säljer ni verkligen ensamma marsvin?
- Ja, ibland gör vi det
- Visst vet ni om att marsvin är flockdjur och att de har lagstadgad rätt till minst en kompis?
- Jo, men det gäller inte för hanar, de bara bråkar då.
- Det stämmer inte, jag vet massor av hanar som bor ihop och ni har dem ju i flock här i butiken?
- Jo... men det är när de är små ungar, sen går det inte.
- Men det gör det, jag kan ge er några hemsidor med jättebra tips om han-par (herregud, jag var som fjärrstyrd av Irene, Anna och Eleni... Kön började växa bakom mig och expediten tänkte så att det luktade bränt för att hitta på något sätt att bli av med mig)
- Vet du, (sa hon med insmickrande stämma och blinkade (!) åt mig) marsvin är så beroendeframkallande att de nästan alltid kommer tillbaka snart och köper ett till.
(Då ville jag helst säga tack, men jag ska nog inget ha ändå... men Bosses kärlek till gott hö gjorde att jag mes-optimistiskt sa:)
- Så bra...! Ja för de älskar ju verkligen sällskap, det ser man ju när man har ett par stycken.
- Jaa, verkligen! Här är ditt kvitto.
- Tack...
(och jag lommade ut ur butiken med den gigantiska höpåsen i handen som vore den skinnet av ett utrotningshotat, afrikanskt kattdjur och tänkte "buren var i alla fall stor...")




*Östgötska samhällen

9 kommentarer:

  1. Anna och gosegrisarna9 april 2010 21:36

    Jag tycker att det var jättebra att du vågade säga något ! Även om det inte blev som du hade tänkt dig. Mina grisar vill ge dig ett högt Weeeiii som tack för att du påpekade marsvins behov av sällskap.


    Anna och gosegrisarna

    SvaraRadera
  2. Man kan ju tycka att personal i en djuraffär borde vara mer pålästa. Jag har tur som har tillgång till en affär med kompetent personal..
    Förresten..vad har du under höet i lådan? Jag har en tidning. Funderar på strö men tycker det blir skräpigt.

    Måste bara berätta att din blogg är jättebra. Du skriver bra och underhållande. Jag går in varje dag..hoppas på att du gjort nytt inlägg.. =)


    Malin och grisarna Chilli och Curry

    SvaraRadera
  3. Vad bra att du sa något!

    Kan du inte säga till mig nästa gång du behöver hö? Jag kör dig gärna till någon gård på slätten för att hämta det finaste höet till dina smågrisar. Du ska ju köra runt på min lilla gris nästa vecka. - tjänster och gentjänster :-)

    Marina (med 2 bilar och både B och C-körkort, ifall du behöver jäääättemycket hö, så kan C-kort vara bra, fast jag har ingen egen lastbil...)

    SvaraRadera
  4. Bra att du försökte!!!!
    Jag har också pratat för att marsvin ska ha kompis , inte sitta med kanin etc i den Zoo affär jag har närmast till... men det är som att stånga huvudet mot en vägg av något slag...
    Jasså är den vanligaste kommentaren.

    Det är inte så lätt att vara rolig ensam... människa eller
    marsvin spelar ingen roll- sällskap ska man ha!!!

    Susanne

    SvaraRadera
  5. Bra att du försökte!
    Jag har 3 stycken ut djuraffären och jag har lovat mig själv att alldrig gå in där igen. Maja satt under höhäcken(260g) och jag såg bara hennes näsan. Dessutom skakade hela tjejen och såg mer död än levande ut. För henne måste det har varit hemsk där. Lampan som lysste in i buren och en papagoja som skrek i närheten. Hon skulle inte har överlevt där. Samma sak med 2 andra tjejer som jag fick därifrån. Dessutom har ja ett av tjejernar varit dräktig. Hon fick en liten pojke. Vilken tur hon hade att hamnar här. Jag vill inte fundera vidare. men jag ska inte gå in där och handlar igen. Hellre handlar jag hö på ICA. Vårt höbonde hade nämligen ingen hö längre. Och istället för hö fick jag då 2 underbare tjejer. :) Jag försökte också att lämnar in några kort på självbyggt buren men det gick inte så bra.
    Bruno p hälsar föresten och han säger att om matte åka till Borensberg i maj, kan de handlar hö och kommer med den till linköpping. Det är ingen Problem. En dag ska de ju till Linköpping i alla fall. Dessutom är vi alla här nyfiken på Bosse.

    SvaraRadera
  6. Massa cred för att du gör det svårt för dem!
    Massa massa pussar från alla ensamma grisar i hela världen!

    SvaraRadera
  7. Jag tycker du ska vara stolt över dig själv! Jag är själv väldigt svenskt konflikträdd, så jag beundrar ditt mod! Att bara sätta dem i en obekväm situation och göra dem uppmärksamma är ett enormt steg!

    Och hur trött blir man inte på den här seglivade myten om marsvinshanar. Jag har själv två grabbar här hemma, och det funkar utmärkt! Suck... =/

    SvaraRadera
  8. Jag har också två marsvinshanar som har bott tillsammans i två år nu och det har aldrig varit några problem med det. Bra att du vågade säga ifrån i butiken. =)

    SvaraRadera
  9. Tack för allt stöd! Bosse dreglade ner hela fleecen vid tanken på hur mycket hö man kan få hem med hjälp av ett c-körkort!

    SvaraRadera