De är så fina, min lilla kvartett. De är alldeles lagom och erbjuder lika mycket variation som en påse lösgodis. Min mammas beskrivning är kanske något generaliserande, men stämmer i stort: En kåt, en hungrig en elak och en som går att klappa. Ta Daaa!
Igår gosade jag med Freja flera gånger och tvångsgosade de andra tre. Det här med stor marsvinslya är fantastiskt för det mesta. Jag älskar att se på när de spankulerar omkring tillsammans och det är MYCKET lättare att städa en stor yta än en liten. Tyvärr är det nästan omöjligt att få tag på hala sorkar som inte vill kramas.
Jag fulade upp Märta genom att först slänga en bit fleece över henne och hon åt i alla fall glatt upp havreringen som är exklusiv famn-mat numera. Fjant lurade jag in i en av fleece-sängarna med en havrering och sen plockade jag upp hela den. Hon VÄGRAR äta i min famn, men tuggade i ala fall till slut på pelletsen som jag stoppade in halvvägs i munnen på henne. Tack och lov verkar marsvin ha extremt kort närminne, Fjant tog i alla fall tjurigt emot havreringen jag sträckte fram när hon äntligen fått komma ner i den begränsade frihet marsvinslyan erbjuder. Hon är en liten kamikatzepilot den där Fjant och försökte kasta sig ut från min famn flera gånger under den i runda slängar två minuter långa "mys"-stunden. Jag hoppas innerligt att marsvin inte har ett särskilt utvecklat sinne för orsak-verkan. Jag skulle känna mig lätt deprimerad om Fjant känner att hon hellre dör en smärtsam död av krosskador än äter en havrering i min famn....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar