tisdag 1 juni 2010

Efter allt vad jag gör för er...

Om ni hade haft vägarna förbi vischan utanför Vikingstad i eftermiddags hade ni fått se 3 bönder* skratta ihjäl sig åt undertecknad. Bakgrunden är att jag idag fick för mig att googla lite på hötillgängligheten i regionen eftersom förra höbalen varken gjort sorkar eller människor särskilt glada. Vi, jag menar gourmetsorkarna, föredrar hö som är mest blad och inte så mycket stjälkar...

Jag hittade en intressant annons vars upphovskvinna svarade att jovisst finns det hö, men du får komma idag i så fall. Sagt och gjort... en vän med en bil rekvirerades. Vännen lämnades i Vasastan (eftersom hon hade planer hon inte ville försaka för hö-shopping på den östgötska vischan, konstiga människa) och jag och bilen följde den exemplariska vägbeskrivningen mot det grön-beiga guldet. När jag klev ur bilen insåg jag att jag hade pumps på mig, pumps och kavaj. Jag har pumps och kavaj på jobbet ungefär en gång varannan månad, så det är ju lagen om alltings jävlighet att jag ska ha det just den dagen som jag ska köpa hö. Det var inte våra drömmars hö, men det såg lovande nog ut för att jag skulle känna att 20 kilo var en lagom mängd att lasta in i den röda golfen buren av vingliga klackar på lerig stallbacke observerad av tre muntra personer. Något säger mig att de inte skrattade med mig utan åt mig... Galne stassmänska, komme her i finskor och köpe en halv loge hö åt råtter... HAHAHAHAHAHA. Di ä inte kloke di der. (ok, det här sa de inte så jag hörde det, men de tänkte det, det hörde jag klart och tydligt...)

Nåväl Märta, Bosse och Mette-Marit verkar tycka att höet var värt ett gapskratt på min bekostnad, de tuggar i alla fall frenetiskt. Först imorgon vet jag hur mycket av höet som blir uppätet. Av förra balen ratade de tre fjärdedelar.... bortskämda skitsorkar....

*Min definition på bonde: Person som har minst en åker mellan sig och grannen, en traktor bredvid Toyotan och minst en faluröd ladugårdsliknande byggnad i anslutning till boningshuset.

6 kommentarer:

  1. jag åker också till bonde och köper hö. När jag ringer och frågar om tillgången så presenterar jag mig alltid som "marsvinsanna" så vet han direkt. Man har väl fått lite undrande blickar när jag kommer i en liten bil och vill ha 2 balar hö (=40 kg). Hur mycket äter de egentligen undrade bonden? De pissar ner hälften sa jag. Om han skrattade åt mig eller med mig vet jag inte men jag har marsvinens höframtid tryggad och höet är ekologiskt och jättefint. Så att skämmas en gång varannan månad är väl okej...

    SvaraRadera
  2. Bilder vi måste få se bilder på stadsbon ...

    Här torkas tårar, skrattas och torkas ännu fler tårar!

    Flemming

    SvaraRadera
  3. Du och sorkarna får flytta till Skåne
    Här har vi Ekohö från Jularps Gård.
    http://www.jularpsgard.se/Ekoho.html
    Kostnad okänd men tydligen är höet väldigt smakfullt ...

    SvaraRadera
  4. Hihi oj vad jag har skrattat här på morgonkvisten. Tack för dagens underhållning =)

    Själv har jag förmånen att ta med mig hö från stallet. De har jättefint hö som piggarna glatt slurpar i sig.

    Kram från Lisa & piggsen

    SvaraRadera
  5. Gisses det där med hö och marsvin ÄR krångligt.. Jag är glad att jag har kontakter i bonde världen via hästarna!!
    Men det verkar som att höt börjar ta slut nu, i alla fall i gbg.
    Senaste hö leveransen fick vi betala 3.50 kr kilot, helt sjukt!!

    SvaraRadera
  6. Åh, gud så kul! =D

    Så klockrent det där med skitsorkar, jag har upplevt det så många gånger! Man vänder ut och in på sig för att få tag på något speciellt åt dem, och så möts man av reaktionen: *sniff, sniff, kanske försiktig tugga* "Hmm, nja...", *förväntansfull blick vänds mot matte*, "Du har inget annat gott man kunde få istället?" Bortskämda skitgrisar!

    SvaraRadera