Bakom mig hör jag det rytmiska malandet av tre, mycket små, idisslare som njuter av sin hö-middag.
Jag har nätspanat på marsvin länge, kollat på omplaceringsmarsvin, marsvinsforum (ja det finns, flera stycken!) och till och med gått in i en och annan djuraffär med samma osäkra ansiktsuttryck som blivande föräldrar som just kissat finsk flagga på gravtestet går in i barnvagnsbutiker. Ska jag höra till den här världen? Ska jag bli smådjursmatte?
Marsvinen levererades av min syster en torsdagkväll, stinna av gurka, och på söndagen när hon skulle tillbaka till Göteborg kändes det nästan overkligt att pälskorvarna skulle stanna hos mig. Men stanna var precis vad de gjorde och nu har jag varit marsvinsmatte i tio dagar.
du skriver att Älva-Märta mest sprayar Bosse men jag tror bestämt att hon fixar till han hyfsat sen oxå! Hon är en sån raring!
SvaraRadera