Om plast.

Det finns många olika sorters plast. Sopsäckar och hemköp/icapåsar låter ungefär likadant, sen finns de tunna prasselpåsarna man plockar grönsaker i, den überprassliga plasten som den ekologiska paprikan packeteras i, den toksega plastfilmen som broccoli kommer i och en hel del däremellan. Sorkarna är oändligt intresserade av all plast. Eftersom de tyvärr på grund av temperatur, trafik, rovdjur och allmän överlevnadsinstinkt (Bosse...) förhindras att själva hitta sitt hö och sina grönsaker ute i naturen tror de sannolikt att läckerheterna föds ut plaspåsar, det är ju den enda verkliget de känner till...

Igår fick de favoriträtten gräsberg till kvällsmat och medan de maniskt malde igenom det gröna guldet experimenterade jag litgrann med plastprassel. Ingen sorts plast, inte ens den tjockare sorten som i våra liv främst förknippas med pellets fick någon större reaktion än ett lyft huvud. Resultatet tolkar jag som att gräs blandat med maskrosor är så gott att de finner sannolikheten för att någonting annant skulle kunna vara godare som obefintlig. Synd att det snart är slut på frigående gräs. Jag spår en vinter av vete- och havregräsklädda fönsterbrädor...