Hon är här nu...

Jo, det är hon. Den lilla piraten med den gälla stämman kom på midsommardagen med sitt entourage, som det anstår en diva. Hon är söt, så söt att det är lätt att glömma bort att andas när man tittar på henne. Kroppen är hälften svart, hälften brun och ansiktet har den mest bedårande lilla vita bläs. Resten av ansiktet är en hyllning till slumpen. Öronen är stora och utstående så att hon hör när maten kommer. Då skriker hon så att Kid, ja, ni läste rätt, Kid, undrar vad som står på. Den regerande värlsmästarinnan i skrik har mött sin överkvinna... och jag smälter som en isglass i micron bara jag tittar på lillsorken.

Vi bor i den halvfärdiga lägenheten nu, alla lika temporärt. Sorkarna har en fleecehage med höbingar i köket och jag sover i vardagsrummet medan jag jobbar i sovrummet (det kallas "semester"). Återgången till fleece känns dubbel, mer jobb med städ, absolut, men det går att ha en väldigt stor hage... Fleecehagar kan nog också vara positivt för den något överviktige Bosse, men mer om det en annan dag.

Först fick Lykke och lillasyster Plira inta hagen, sen la vi till, i tur och ordning, Mamma Marsvin (numera Garbo), Bosse, Märta, Kid och sist Mette-Marit och Mimmi tillsammans. Om Mimmi någonsin trott att hon hade chefspotential så är de fantasierna long gone nu om vi säger så. Hon har fått en del däng de senaste dygnen, men så var det ju också hennes uppdrag. När Plira och Garbo följde med Anna hem stannade Mimmi kvar som förkläde, vilket betyder "ta skit från Kid och Mette-Marit så att Lykke slipper". Mimmi har utfört sitt uppdrag med bravur. Julgrisen kan vara stolt över henne!

Två filmer från Lykkes första dag med sorkkvartetten! Det har tagit en halv evighet att få in dem i datorn, mitt mobila bredband gillar inte min nya lägenhet...

Untitled from cavycritters on Vimeo.

Untitled from cavycritters on Vimeo.