På Eragons!

Jag har som sagt sorkar igen efter hiskeligt svår "vit" period (oh, the abstinence...) på fyra dagar. Egentligen är det ett under (eller kanske taskigt jobbat av Irene?) att det inte blev mer än fyra som kom hem med mig. Se här så mycket rart som springer omkring i spånet på Nansensgatan!

Alldeles nyfödda marsvinsbäbisar tillhörande Flora!

Det här är Elvy, hon är lite blyg men VÄLDIGT söt. Hon låg som en krokodil i höet och man såg henne knappt!

Det här är Limpan som Fjant fick gå med ett tag för att lära sig lite hyfs. Fjant var så trevlig så trevlig med Limpan. Hon är lite karltokig tydligen, lilla Fjant, och enligt henne var Limpan ett rasande tjusigt exemplar av bepälsad manlighet. Herregud, det är inte utan att man blir lite till sig själv. Grått liksom... Lika distingerat på marsvin som Sean Connery.

Här har vi Sotis. Så tam och bedårande att man dör litegrann varje gång han ropar efter en för att bli kliad på hakan.

Fint kort på Fjant som spelar rollen som tam och gosig i Irenes näve. Hon är rätt söt, i vissa vinklar, den bossiga sorkterroristen.

Och här är kändisen Julgrisen! Min lilla mansslukerska fick aldrig träffa honom (Alannah hade inte samtyckt), men Fjant hade nog blivit väldigt imponerad av machofluffet! Om mina marsvin inte fick träffa Julgrisen och hans flock så fick jag i alla fall träffa deras människa Maskros-Anna! Bosse fick också träffa Anna. Hon klippte hans klor och gjorde allmänt elaka saker med honom. Han var inte imponerad (men det var jag...). Tack Anna!

Nej, det är inte ett siamesiskt marsvin, det är en far och en son från Skåne.

Nu är hon hemma!

Sweet newcomer!

Four pigs munching hay together like they've done it since the beginning of time...

Nu äter tre grisar hö tillsammans. Den fjärde surar under en kartong eftersom jag inte haft hö-vligheten (ja, jag är göteborgare...) att lämna rummet för att hon ska kunna mobba sin flock ostörd. Dessutom har jag flyttat ut höet från sin skyddade grotta så nu är höbingen inte lika attraktiv för sorkterrorister. Örat ligger ner och äter, på romerskt manér och verkar inte ha några större anpassningssvårigheter. Vi har testat lite olika namn på henne, men Örat har hon ju hetat så länge! Det blir svårt att jobba bort det fast jag inte tycker att det passar henne särskilt bra.

Irene förtjänar ett marsvinspolarpris för allt jobb och omtanke med att få ihop min lilla flock. Det gör mig väldigt glad att det finns människor som vill lägga ner en massa energi (och grönkål) på att fyra och ett halvtåriga marsvin ska få ett nytt hem. Tack!!!

Bosse blir lite till sig när han då och då kommer på att han nu har TRE brudar. Får du kiss i ansiktet av en står dig två åter, som det gamla djungelordspråket lyder. Tyvärr verkar ingen av tjejerna vara sugen just nu så han kör varvet runt om och om igen.

-Nähä, inte du heller..? Nej, men då försöker jag med nästa.

Något säger mig att Gigolon Bosse kommer få lägga ner en del tid på hygienvård i natt...

Mer om Eragonsbesöket i ett annat inlägg...

Kompensation

Nej, jag lovade mig själv igår att INTE ringa Irene och fråga hur det går stup i kvarten... Nu har jag reviderat löftet och kommer ringa så snart jag vaknat imorgon och fråga om jag kan få komma och hälsa på...

Jag har över 50 videosnuttar och mer än 400 bilder på sorkarna i min dator. Imponerar kanske inte på många, men jag har bara haft dem i två månader. Nu bläddrar jag flitigt i iPhoto för att titta på pälskorvarna som fattas mig som uppäten nutella... Bosse är mest photogenique av sorktrion, därför är minst hälften av bilderna på honom. Fjant är ju som bekant en fjant när jag är i närheten och Märta... ja, på henne blir det mest oskarpa nosbilder eftersom hon alltid vill försäkra sig om att kameran verkligen inte går att äta...

Bosse i bur - lite oskarp men rolig, precis som i verkligheten.

Bosse på (h)övervåningen i gamla buren

Den temporära göteborgsjulburen. Hölådan under skåpet ägs av sorkterroristen Fjant och obehöriga äga ej tillträde. Är det kanske Trollet under bron och Mesbocken Bruse ovanpå?

Temporärt sorklös

Bosse, Märta och Fjant är på Eragons där de under Irenes oblödiga (yeah right...) vård ska bli kompis med Örat. Tydligen är jag för mesig för att göra det på rätt sätt, och efter att bevittnat början av processen är jag beredd att hålla med. Först ner i spånet var Bosse, tätt följd av Örat som snart blev varse att Bosse är en sork-man av rang. Irene fortsatte att lägga till marsvin på ungefär samma sätt jag gör när jag bakar bröd, lite av det och lite av det. En svart sheltie (Juliette som inte finns på sidan eftersom Irene gömmer henne åt sig själv...) Babben och Elise -som fluffade ut alla sina virvlar och gick på klorna för att framstå som större. Bosse försökte sätta henne på plats men DEN striden är ännu inte avgjord. Sen var Märta helt plötsligt i flockburen och gjorde som hon brukar, gick åt sidan... "Jasså, du vill gå här? Jamen då flyttar jag på mig... Jag kan sitta här borta i hörnet där jag inte är i vägen... Säg till om ni vill att jag ska sitta någon annanstans, jag vill VERKLIGEN inte förarga någon". Fjant som kom sist flöt inte in lika sömlöst... Hennes charmanta beteende resulterade i en time-out i på det kalla källarkorridorsgolvet tillsammans med Elise och kastraten Limpan som efter en mycket kort stund bestämde sig för att lägga sina olikheter åt sidan och hålla ihop (mot mej).

Jag längtar efter mina sorkar...

Martha and Örat look so good together!

Making friends

Time out for naughty behaviour...

En händelserik hemresa...

Sorkar är inte välkomna på Swebus Express, så hemfärden skedde i SJ:s regi. SJ har ordnat det så fint för djur... de får åka i egna vagnar med sina människor! I vår vagn fanns c:a 10 hundar av olika raser, två katter, mina sorkar och *drumroll, please* två gröna papegojor i en bur på hjul. Papegojorna var begåvade små varelser som kunde säga ett par ord, men även -vissla. Vad gör tio hundar när något visslar upprepat? Rätt svar är "ballar ur"... Två katter kröp så långt in i sina transporter att de blev ett med plasten. Vad de inte visste var att på plats ett satt tre sorkar i en barbierosa bur och kände sig ännu längre ner på matkedjan.

Gräs, baby, gräs!

Här går man och kirrar värsta gourmetöverraskningen för sorkarna, färskt gräs mitt i snötäckta december och så sitter Bosse skeptiskt en meter ifrån härligheten och tjurar? Jag blev orolig och tänkte att han var sjuk på något sätt men när gurkan kom fram mådde han som en kung. Har jag jordens enda marsvin som inte blir extatisk över färskt gräs?

Gemensamt språk

Jag har områdets bästa pulkabacke utanför smågrisarnas fönster.

-WheeeeeeEEEEEE, IIIIIIIIIHHHHHH!!!!
säger mamman som åker snowracer bakom sin treåring.

Märta spetsar parabolöronen, mat?

-Wheeeeeeek!!!!!

Från trio till kvartett

Det här är Örat. Örat bor på Eragons, men ska snart få träffa sorktrion och bli en del av deras pälsfamilj! Jag har försökt prata med Bosse, Märta och Fjant om att Örat ska komma och bo hos oss men de verkar ha lite svårt att greppa abstrakta begrepp som framtida sork-kompisar.

Bosse, Märta, Fjant och Örat. Kan en sorkkvartett heta så?

(foto: Irene på Eragons)

Grönt är skönt

Look, a piggy crash pad penthouse!!

Happy meal for piggies

Idag fick jag och sorkarna fint besök av stor och liten tvåbening. De hade med sig en marsvinsleksak (syns i bakgrunden) som ingen av sorkarna förstår sig på trots att de fick en grundlig demonstration av funktionerna av den lilla tvåbeningen (tugga, dreggla och skaka). Bosse har i alla fall fått den att pingla två gånger. Inte med mening, han skulle mellan A och B och pingelleksaken råkade ligga mitt på den linjen. Bosse Bus väjer inte för något... De hade godis med sig också, sånt där med nötter och andra godsaker ihopklistrat med honung. Gnagargodis är no-no enligt gnagarguden Irene, men efter ett kort invärtesresonemang om att 80-talsmarsvin hade fri tillgång på gnagarstänger och inte dog av det samt att jag själv strax innan inmundigat en frukost bestående av kanelbulle, Polly och glögg fick sorkarna hugga in på azo-färgerna i en halvminut. När godsaken efter halvminuten förpassades till fönsterbrädan slickade sorkarna fleecen ren från smulor. Tack!

Polyamorös trio söker...

Vi är en strömlinjeformad familj med 12 ben, schysst bostad och stabil grönsaksinkomst. Vi söker en tjej för sedvanligt flockliv. En fördel är om du delar vårt intresse för tunnlar, hö, saker som prasslar och heminredning. Eftersom vi äter bajs av hälsoskäl och hellre kissar varandra i ansiktet än diskuterar hoppas vi att du gör likadant. En fördel är om du är snäll mot vår jättebetjänt och låter henne klappa dig så att vi slipper nedlåta oss till det.

svar till "kanske du och vi?"

Om du har ett äpple vill du dela det med mej?

Alltså, ponera en skolgård... Du ser en unge leka på gungan när en annan kommer fram och knuffar bort henne, inte för att hon vill gunga utan för att hon kan. Unge 1 lommar då iväg till lekstugan för att omgruppera och unge 2 följer efter och säger att hon minsann ska leka SJÄLV i lekstugan. Vid det här laget börjar man fundera på en temavecka om vänskap, mobilisera antimobbingteamet, ringa respektive päron, gå till rektorn, BRIS, Friends och om inget ger resultat och barndomen blir miserabel -kräva ett fett skadestånd från kommunen.

När motsvarande händer i marsvinsvärlden "Akta dej för nu ska jag gå i den här tunneln" och "knö dej, bara Dutch CREAM får äta hö i den här bingen nu" ska man som ansvarsfull matte titta på och tänka "Sånt fint flockbeteende!" och "Det här är bra för dem".

Det är ganska svårt...

Min flock är inte så klassisk. Bosse är lite av en mespropp, hans dominansbeteende visar sig mest i erotik (och är det business or pleasure, kan man fråga sig?). Det är egentligen bara vid de sällsynta pelletstillfällena som han tar sig ton och försöker mota bort sina brudar med höjt huvud. Fjant har varit alldeles för skraj för att visa sig från någon sida alls egentligen och Märta har varit rätt loj mot allt som inte är inrullat i grönkål eller prasslar. Nu verkar det dock som att Fjant är lite av en mobbare, och det stämmer ju då med den klassiska förklaringen att det egentligen är mobbaren själv som mår dåligt. Ååååh, jag vill ju bara ruska om Märta och säga att hon inte behöver ta nån skit från en två år yngre snorunge. Herregud, lev fredligt och dela solidariskt på grönsaker, tunnlar och pellets -ska det vara så svårt?

Märta Matvrak

Märta är en uppmärksam liten sork... När jag sitter i soffan på kvällarna räcker det att jag ändrar ställning för att hon ska dra igång stora sirenen i hopp om mat. Ni vet kanske redan att marsvin har en massa roliga ljud för sig, men Märtas vokalbegåvning får mig att fundera på om jag bör bygga ut buren med någon form av bullerskydd för att inte miljökontoren ska knacka på med ett föreläggande.

Jag är en hopplös sucker för söta djur, så min regel är att jag inte belönar hennes arior mer än var tredje gång... Visst är jag sträng? Det brukar ändå bli sina modiga 5 "mellanmål" per kväll, men de är inte så stora. En halv havrering, pelletsbit eller kvarts skiva gurka brukar bli utdelningen. Jag funderar ibland på hur hon skulle reagera på ett grönsaksberg...

För den som oroar sig över Bosses oergonomiska höätande kan jag meddela att ledarsorken hittade bron igår. Skam den som ger sig! Han blev så till sig att han glädjevisslande gick fram och tillbaka flera gånger, bara för att han kunde. Brudarna var måttligt imponerade och blängde mest på sin fånige karl.

Popcorn

Mette-Marit busar 1 from cavycritters on Vimeo.

Mette-Marit busar 2 from cavycritters on Vimeo.

Mette-Marit busar 3 from cavycritters on Vimeo.

Om marsvin hade kunnat göra vågen hade mina gjort det ikväll. De har fått en ny bur som nog blir rätt permanent. Vaxduk på golvet, handdukar och fleece ovanpå. Lagom stort både för människan som ska städa och sorkarna som ska bo. En bonus är att sittpuffarna som bildar en av väggarna blir en trevlig sittplats för en som inte har TV :).

Eftersom marsvin inte kan göra vågen så kör de popcornskutt istället. Ett tag blev jag orolig att Fjant skulle fått nån form av marsvinsepilepsi, så mycket ryckiga skutt var det. Hon är ju faktiskt flockens lillasyster, så det är väl naturligt att hon busar mest. Flockens dam och matvrak satt i höbingen hela tiden.

Bosse, som inte kan anklagas för att vara den vassaste kritan i asken, har ännu inte sett (?) rampen in i höbingen. Eftersom han inte är lika graciös som sina damer som både springer på rampen och hoppar över kanten äter han numera hö i vad som ser ut som en riktigt obekväm ställning... Förr eller senare knäcker han väl koden.

Kusinbesök.

Curious dog (wagging his tail excitedly!)

Curious guinea pig (not wagging her tail because she hasn't got one)

Oblivious piggies, concentrated dog...

I helgen var vi alla glada att sorkarna är vana vid hundar från Eragons! Hundkusinen har varit på besök och har betett sig bättre än väntat av en terrier. Märta som tydligen är av sorten "skulle inte bli gammal i det vilda" har ofta stått nos mot nos (med galler emellan) med det stora vita marsvinet som inte kan prata så man begriper. Det stora vita terrier-marsvinet har varit lite frustrerad över att inte få komma ner i buren...

Bosse och hö

Bosse älskar hö. När jag fyller på är Bosse alltid först ner i höbingen. Sen tjuter han upphetsat på ett sätt som får fjortonåringar på en Johan Palm-konsert att framstå som hämmade medan han drar sin lilla limpkropp genom allt det goda. Tänk att kunna vara helt omgiven av det godaste man vet...