Skarpsynta läsare har kanske redan noterat att det nu ligger hundbädd istället för fleece i buren? Det var foderbilen som hade rea på 100x150-fällarna och jag skaffade 4. En grå, en rosa, en svart med tassar och en beige med tassar. Tvättinstruktionen på fällen meddelade att fällarna tålde 30 graders tvätt på halv maskin (vilken sorts maskin de då tänkt sig är lite av ett mysterium, det var knappt att jag lyckades knö in en fäll i taget i de stora tvättmaskinerna vi har i den gemensamma tvättstugan...) och att de inte kunde torktumlas. Trams, tänker vi om såna tvättråd häromkring, drog in fällarna på två 60-tvättar med efterföljande torktumling och - hör och häpna - det gick alldeles utmärkt. Visst, fällarna blev lite tufsiga och tassavtrycken ser inte ut som tassavtryck längre om man säger så, men det var ju ändå inte marsvinstassavtryck så vad gör det egentligen?
Anledningen till bytet är lättja, inte fleecebrist. Jag orkade inte sy fler dynor till övervåningen, det var som att sömmnadsinspirationen fullständigt lämnade mig och så kan det väl vara. Hundbädden har gummi på baksidan så att den inte glider runt på övervåningens golv och den behöver inget uppsugande lager under! Bara att klippa till, alltså. Hur det där med uppsugning fungerar vet jag inte riktigt, men fällen kan ligga i en hel vecka utan att börja lukta och den transporterar bort fukt lika snabbt som fleece. Hur mycket längre än en vecka den klarar har jag inte velat testa, det kändes lite ohygieniskt...
Sorkarna var skeptiska i början, de är ju i allmänhet rätt skeptiska till nymodigheter, men har snabbt vant sig! Det har jag med och nu ska jag bara jobba på att arbeta bort min sjukliga besatthet av att leta fina fleeceplädar. Om det är något det här hushållet behöver så är det inte mer fleece i alla fall...
