Bonus-burr!

Tomat-Bosse from cavycritters on Vimeo.

...och en halvskarp video på en tomatslafsande Bosse och en mycket nyfiken Märta!

Burr..

När sorkarna äter något de verkligen gillar ser de ut som de åkt torktumlare halva dagen...

Yes! De belevade vardagsrumssorkarna använder fåtöljerna... Hurra! De går att införskaffa bl.a. här (men frakten blir dyr eftersom de har ett enhetspris upp till 30 kg) och här (vet inte vad fraktkostnaden blir där). De är maskintvättbara!

Jag fortsätter att sy på sorksängarna och hoppas vara klar till helgen så att en hög kan levereras till Eragons. Blir det inte den här helgen, det beror lite på hur söta sorkarna är, så blir det andra helgen i december.

Persilja på soffbordet...

Parsley and armchairs from cavycritters on Vimeo.

Vi har fått paket från en engelsk sorkkompis och i paketet låg två fåtöljer i sorkstorlek... Hur sött är inte det?! Jag blev bara tvungen att klippa fransar på en fleecebit och möblera upp ett vardagsrum. Pingelbollen låg i samma paket, en del sorkar tycker tydligen att det är skoj med sånt, vi får väl se vad mina ger den för betyg.

Morotsblast!

Idag är en svart (vit) dag för Östergötland... Alla maskrosor och grodblad, all rölleka och kirskål och allt gräs och är nu begravda under ett alldeles för tjockt lager snö. Sorkarna begriper inte hur glada de borde vara för tjänsteförmånen att få arbeta hemifrån.

Men dagen bjöd ändå på en ljusglimt... Hemköp hade knippmorötter till salu, sannolikt odlade någonstans långt borta där solen skiner. Sånt fantastisk resultat av globalisering och internationell logistik värmer både sork- och människohjärtan.

...Och Guldbaggen för bästa fyrbenta skådespelarprestation går till...

...BOSSE för sin övertygande rollprestation i "Hjälp, jag håller på att dö!"

Bakgrunden är att sorkarnas manikyrist, tandhygienist, öron- och rumprensare Anna uppdagat att Bosse gärna sparar lite mat mellan underframtänderna och tandköttet. Det gör att tandköttet kan bli inflammerat och att Bosse får taskig andedräkt. Problemet avhjälps "lätt" medelst ett enkelt handgrepp och en tandtråd med handtag. Tyvärr har ju små djur fantastiskt god koll på hur kompetent en person känner sig. Jag brukar inte ha några större problem att tränsa en triskande 350-kilosponny, men ett marsvin på tolvhundra gram är tydligen knivigare att få upp munnen på.

Något som tar Anna fem sekunder har jag misslyckats med 5 gånger under de senaste dagarna. Bosses skådespelarinsats förbättras i samma takt som mitt sorkvårdssjälvförtroende sjunker och snart får han väl urinsten också av all persilja han får som kompensation. Ikväll ska jag göra ett nytt tandvårdsförsök men först slå in min sorkman i en handduk för att i alla fall bara behöva passa mig för huggtänderna. Herregud så skönt det ska bli att komma till Göteborg. Då kan jag lägga ut allt sånt här elände på entreprenad (läs: på Anna och Irene).

Uppdatering:
Yes, yes, yes! Bosse har numera rena framtänder! (men jag kan ge mig fan på att den efterföljande persiljemutan omgående fastnade där... det blir vi väl varse imorgon...)

Sorkspaning

En riktig bonus med att förvara sina marsvin i en stor golvhage är att man kan sitta i den. Igår satt jag hos dem till långt efter att rumpan somnat med en bok som jag tänkte läsa, men den fick ligga kvar i knäet för det var så roligt att titta på sorkarna. Märta och Bosse använde mina uppdragna ben som tunnel och Bosse provsmakade på mina fötter flera gånger... Mette-Marit och Kid är lite mer på sin vakt, men är framme och undersöker de med!

När de vandratt ett par varv och högljutt diskuterat situationen gick alla till höbingen. Jag funderar på att spela in en avslappnings-CD med sorktugg. Personligen funkar det bättre på mig än vattenfall som mest gör mig kissnödig eller panflöjt som får mig att vilja kräkas. Att titta på när de tuggar hö är liksom meditativt på något vis... Igår var det Bosse som satt bäst till för sorkspanaren mej. Han väljer ett strå och sen maler han liksom in det. Munnen jobbar så man tror den ska gå ut led, det tuggas verkligen åt alla håll och kanter. Riktigt långa och olydiga höstrån måste man dra och slita i lite också.

Ibland tittar jag på höbingen och tänker "nej, de kan allt äta lite till på det som ligger där..." sen påminner jag mig om att det handlar om torrt gräs som kostar 30kr/bal och att de blir lisebergsbesöksglada för påfyllning. Då får de mer... oftast flera gånger om dagen. Jag tror inte man är bortskämd om man får tort gräs för att man skriker? Det är ju inte som att de får playstationspel eller märkesdunjackor, liksom...

Trött-sorkar...

Djungelexkursioner tär på kraftreserverna... Sorkarna kurrade fram och tillbaka, runt, runt, upp och ner som en väldigt liten och hårig helikopterpluton. Jag bistod med vätskekontroll i for av gurkbitar, men när de var slut och möjligheten att tigga till sig fler befanns obefintlig la sig alla på var sitt ställe för att ta igen sig...

Ny djungelbur!

Så här roligt kan man ha med blå och grön fleece... om man är mej.

Kid tycker att "tema hö" borde vara nästa bur. Hö högt och lågt, liksom...

En liten lejonsork under tigertak

Vattenflaskan står i floden, såklart. Jag har rensat den på krokodiler, så det är helt säkert för små sorkfötter!

Jag, en guinea pig.

Kolla vad som låg och väntade på min hallmatta när jag kom hem idag... en marsvinstidning! Jag läser och skriver en del på engelska marsvinsforum och när de bad om "guinea pigs" (Försöksdjur kallas tyvärr på förekommen anledning så på engelska) för en nystartad marsvinstidning var jag inte sen att anmäla mig.

Visst, den grälla layouten (jag räknade till 14 olika "roliga" typsnitt) kan hos en minimalistindoktrinerad svensk framkalla migränanfall, men kom igen, vem bryr sig, det är en sorktidning! Skötseltips, söta bilder, roliga intervjuer och annat trevligt. Tanken är att den från och med mars nästa år ska komma ut var tredje månad och kosta c:a en femtiolapp med porto till Sverige. Är det ett problem att den är på engelska, eller finns det fler intresserade prenumeranter än jag här?

Hemsidan är under uppbyggnad, men innehåller kontaktuppgifter. Jag kommer såklart skriva mer när tidningen kommer igång på riktigt!

Man får skicka in bilder om man vill...

Informativt om marsvinshälsa och beteendeproblem..

... och naturligtvis ett reportage om maskrosens alla fördelar!

Bus i Barbabur!

Äntligen är alla visningar över! Det innebär att sorkarna slipper pendla mellan badrummet och källaren och får tillbaka sin hage. När vi var på Eragons i helgen fick vi en fin filt av Anna och Irene, så temat var ju givet... Nu hade det varit skoj om jag också tagit mig tid att sy barbaformade kuddar, men så mycket tålamod fanns inte tillgängligt just nu. Mysrullarna från Marsvinshjälpen som vi fått av Susanna passade lika bra de. En blå Barbaflink och en svart Barbaskön... Hur snyggt som helst! Tack Susanna!

Barbapapa from cavycritters on Vimeo.

Dubbelgångare?

Det kanske är fler som tänkt på att Selma och Kid är rätt lika? Jag vet egentligen inget om Kids bagrund mer än att hon köptes i en djuraffär av en tjej som inom sex månader blev alldeles för upptagen av andra fritidsintressen för att hinna ta hand om Kid och hennes svarta kompis. Kid är nästan ett år och Selma är fyra... men visst måste de nästan vara släkt på något sätt?!

Selma har större ögon och lite längre päls (förutom tolv hårstrån på rumpan som Kid sparar ut för att kunna ha synth-tofs) och Kid har virvlar och skriker aningen högre, men annars ser de ju ut som mor och dotter!