lördag 20 mars 2010

IQ-fiskmås...

... eller marsvin?
Bosse är som bekant mannen i mitt liv, men man kan med viss precision säga att han är ungefär lika smart som han ser ut. Pannvirvel i kombination med en ständigt halvöppen mun är helt enkelt inte en vinnande nobelprislook. När jag kommer med grönsaker blir Bosse så till sig att den lilla artintelligens han besitter flyger rakt ut genom fönstret. Jag har övergivit konceptet matskål eftersom Bosse alltid ställde sig med båda framtassarna i och med sin håriga bringa effektivt hindrade Märta och Mette-Marit att komma åt något. Istället sprider jag ut grönsakerna på golvet i buren. När prasslet hörs springer Bosse runt, runt på jakt efter det goda och missar i tio fall av tio att han trampar ner salladen och har spetsat en gurkbit på ena baktassens klor.

6 kommentarer:

  1. Du är så himla duktig på att skriva! Skrattade mig genom hela ditt inlägg :)

    SvaraRadera
  2. Är du säkert att du inte prata om vår lilla Bruno P.?

    SvaraRadera
  3. Jamen är man en så stilig karl som Bosse behövs ingen intelligens, man lindar matte runt lillfingret ändå :)

    SvaraRadera
  4. Hahaha så härligt berättat!
    Sen vad Bosse anser om detta är en annan morot.
    Med charm kan man luras ^^ och få det man kräver.

    SvaraRadera
  5. Hehe sötBosse, ioförsig är ju begreppet intelligens rätt så relativt men vad gäller den kristalliserade varianten så haha, minsann :P

    SvaraRadera
  6. Och hur många nobelpristagare blir man så glad av att se som jag blir när jag ser Bosse? Det finns INGEN nobelpristagare som är så pussabel! Heja, Bosse!

    SvaraRadera