söndag 17 juli 2011

Update

Ja, så var semestern slut... Lägenheten är nu någorlunda beboelig, det som saknas är vatten i köket. Sabla rörmokare att ta semester i juli! Hur länge har de tänkt att jag ska behöva diska i badkaret?

På sorkfronten har det hänt mycket. Vi har haft sorkträff, vilket var lika fantastiskt roligt som förra året. Så många fina små pälskorvar att titta på, gosa med och prata om.

Lykke är en rar liten sorktös som gjort storstilad entré i flocken, det känns som att hon alltid varit här. Jag var sjukt nervös innan för att hon skulle få samma hårda mottagande som Kid fick när hon kom till oss, men det har inte varit några problem alls. Hon har visat att hon redan bemästrat konsten att kissa flockkollegor i ansiktet och när hon kissar ner Bosse brukar hon avsluta med ett litet popcornskutt :). Lykke skriker så fort hon hör att porten öppnas och hon skriker högt, så högt att man hör det genom ytterdörren...

Bosse har gått ner 150 gram och verkar inte missnöjd med det. Nu får jag börja kolla så han inte går ner för mycket!

Mette-Marit kurrar väldigt mycket sen Lykke kom till oss, nästan lika mycket som Bosse. Hon har sin egen lilla signatur på kurret, hon lägger till ett popcornskutt lite då och då av en för mig outgrundlig anledning. Kanske är hon nöjd med att hon tror hon chefar till det?

Märta har sedan sorkträffen fått finna sig i tvångsgos och hon är kanske inte direkt nöjd med det, men jag känner att det går framåt! Hon är så himla fin, lilla Märta-Mus...

Kid... Kid, hon är inte så glad nu... Imorse vaknade jag av att nån chirpade, det där galna ljudet som låter som en hysterisk fågel. Det är Kid som står för det i min flock och jag upplever det som att hon chirpar när hon är väldigt upprörd. Imorse var det Mette-Marit som antagligen mobbat henne, för det fortsatte hela förmiddagen. Jag tror tyvärr inte Kid har någon riktig koll på hur man ska bete sig i en flock. Hon köptes i en zooaffär och fick sen sitta själv i en månad eller så medan hennes dåvarande matte letade reda på "den perfekta kompisen" till henne. Sen kom de till Eragons båda två när Kid var ett halvår och ganska snart till mig för jag kunde inte motstå lurvtussen... Inskolningen med min tokbondade trio gick ju sådär som ni kanske minns, Kid var liksom van att vara chef, först över sig själv och sen över sig och en till, och jag upplever det som att hon aldrig riktigt kommit in i gemenskapen. Hon interagerar liksom aldrig med de andra utan håller sig för sig själv. Det hon tyvärr gör är att attackera... Hon ger sig på vem som helst som råkar promenera förbi ett gömsle där hon ligger, flyger ut som en liten muräna . Hon känner sig antagligen hotad och tycker att "anfall är bästa försvar". Då känner de andra att de måste sätta henne på plats och tala om att hon inte är flockledare och då känner hon sig ännu mer hotad. En ond cirkel. Vi tänkte testa flockterapi och hon får antagligen komma på terapikollo till Irenes flockar i slutet på veckan. Mer om det en annan dag!

1 kommentar:

  1. Ja ska det lyckas ska det vara hos Irene:)

    Rose-Marie

    SvaraRadera