torsdag 12 november 2009

Några fattas.

Åååh, såg just på Eragons hemsida att Leo och Gunnar fått familj. Fantastiskt, såklart... men...men... de skulle ju bott hos mej! Det var Leo och Gunnar jag var och träffade den där fredagskvällen när jag bestämt mig för att bli marsvinsmatte. Leo var lejonklippt och såg lite framtung ut. Han låg så still i knäet och blev klappad. Gunnar med sin sträva teddypäls var lika mysig och kissade på min mamma som också var med. "Herregud, hur stor blåsa har marsvin egentligen!?" Sen läkte inte Leos kind som planerat och det verkade som att det skulle kunna ta många veckor innan de skulle kunna flytta till en marsvinsnybörjare som mej. Då skulle en nybyggd bur stå tom, medan massor med flyttklara smågrisar fyllde pallkragarna på Nansensgatan. Det lät ju ganska fånigt så jag och Irene kom fram till att två andra marsvin skulle få komma till mej och sen blev det visst tre av bara farten, för inte kunde man väl skilja på Märta och Fjant? Det var så jag blev med mina två retrotjejer och tillplattade man.

Min pytteflock är fantastisk... men två fluffiga mysgossar fattas mej. Nu förstår jag hur det kommer sig att folk har tio marsvin. En dag...

5 kommentarer:

  1. Puh, nu har jag äntligen läst ikapp mig på bloggen! Du hade väl inte tänkt hemlighålla den för mig?!

    JAg har läst och njutit av dina inlägg. Vissa har jag även högläst för Per. Han tycker du är riktigt bra på att skriva! Och det tycker jag med såklart! Du kanske ska kolla med de där bloggtjejerna hur de gör - såg en som heter Kenza eller nåt sånt på teve imorse. Hon tjänade massor av pengar på att blogga :-) Då kanske du kan jobba 80% på sektionen och ha ledig onsdag eller nåt sånt... Kram Marina

    SvaraRadera
  2. Vilken underbar blogg. Jag sitter här och ler när jag läser.Jag har själv 5 underbara marisar som är fantastiska.
    Den senaste som heter Sara kom via Irene (Anna).

    Jag har tagit mig friheten att länka till din blogg.Ok?

    Jättefina foton du har i bloggen.
    Tack från Tina

    SvaraRadera
  3. Vi började med en vanlig köpbur och 2 marsvin. Nu har vi 5 stycken och de har sitt eget rum. Så kan det går. Buren har vi byggd själv. Kannske kommer snart marsvin nummer 6 hit.

    SvaraRadera
  4. Hej!

    Ville bara tala om att Bosse (golden roanpojken ifall jag tog fel namn) är ett marsvin jag har haft =) Då hette han Elvis och var underbar. Gjorde jätteont i hjärtat att sälja mina små grisar. Och har sett att dem åkt ut och in hos eragons mycket nu. Så jag blev jätteglad över att få se denna bloggen! =)

    Hör gärna av dig, skulle bli väldigt glad av att få veta lite om den lilla gris som en gång bodde hos mig =)

    SvaraRadera
  5. Hej Emelie!
    Du får gärna fortsätta läsa om Bosse här. Just nu mobbar han bort sina tjejer från pelletsen, vilken kavaljer va? Jag tror inte han är golden längre. Är väldigt mörk nu!

    SvaraRadera